2002-02-22

psycho-manica

(eller konsten att "manikulera")


det röda paketet kom i dag.
det låg i brevlådan.

ja, jag kom inte ner förrän på eftermiddagen
eftersom jag ägnat mig åt inre gymnastik
hela morgonen.
fick skruva loss högerarmen sedan
för översyn och reparation.

det röda paketet ja.
jo, jag öppnade det med yttersta förväntan.
och synade innehållet.

först låg det en liten påse med utanskriften
"öppna inte nu - men sedan" och den var
märkt med en stor 2:a.
jo, där låg det. kuvertet med 1:an på.
jag rev snabbt upp det och ut skramlade
en liten nyckel.

"jaha" tänkte jag - bäst att läsa igenom ordentligt.
(handhavandet hade dock i god tid sänts på tv
anslagstavlan - men jag saknade ju tv och tittade
bara hos grannen från och till. och det hade mest
varit från på sista tiden.)

sen låg det en liten påse med en 3:a på också
men jag struntade i den så länge.

1. ...fatta nyckeln med höger hand..
jäddrar var la jag högerarmen.
ok. hade tänkt skicka in den för renovering
och byte av armbågsled m.m. men det fick vänta.
- jag skruvade kvickt fast den igen.
den får duga trots glappen.
(åsså klickar de så förfärligt när jag gör
armhävningar mä - man får smörja med blod
men har inget hemma just nu)

ok. jag fattade nyckeln med högern
och läste vidare.
... och för nyckeln till ett litet hudveck
strax ovanför ögonbrynen..
... vik undan hudvecket.

ja ja. där låg det..
ja, jag såg ett litet nyckelhål i form av en
konstfärdigt gjord liten ros - illande röd.
... du ser ett litet rosfärgat nyckelhål.
stick in nyckeln där.
... vrid sedan nyckeln ett halvt varv.

och så gjorde jag
och "splung" flög hjässbenet upp på vid gavel.
(det gnisslade lite i gångjärnen i nacken märkte jag.
ja, jag får skicka in huvudet också när armen ändå
ska in)

... låt nyckeln sitta kvar
och tag nu fram den röda påsen märkt med en 2:a.
... öppna påsen försiktigt.
och var noga med att hela tiden hålla påsen upprätt
så att ingenting spills ut.

jag läste noga vidare.
... för nu påsen upp mot öppningen på huvudet
och töm sakta och noggrannt ner innehållet
i öppningen.
... skaka ur påsen ordentligt. en del kan ha fastnat.
... när du är övertygad om att påsen år tom
lägger du tillbaka den i paketet.

ja, men allt verkade rätt... men jag kände mig lite
konstig i huvudet.. ja, som om nya tankar och ideer
ville tränga ut mitt gamla och vanliga..

och jag fick en plötslig lust att gå och köpa en
tv så att jag kunde se och övervara alla debatterna
och jag kände en ännu starkare längtan att få se
Görans ansikte igen. ja, denna längtan skulle
strax närma sig passion - och jag kände att jag
måste göra något "åt mej".. - vad visste jag dock
inte...

jag läste vidare.
... stäng locket genom att hålla det nere
med vänster hand.
... fatta nu nyckeln med höger hand och vrid saka om nyckeln.
(kontrollera att locket inte går
upp genom att försiktigt släppa på vänster hand)
... dra ur nyckeln ur hålet ... och lägg sedan för hudfliken igen.

... du kan nu vila i enhalv timme vilket rekommenderas.
... och försök att tänka på ingenting.

jag la mig på sängen.
och hjärnan tycktes fullkomligt tom.
och jag blommade bort i en härlig rosenröd dvala.

skulle också säga att vi här ute på landsbygden
får det häringa gör-det-själv paketet i brevlådan.
i städerna sköts detta automatiskt via återkommande
kontroller årligen.

en inre klocka ringde till efter en halvtimme.
ja, som en liten japansk väckarklocka i miniatyr.
och jag reste mig upp ur sängen
och gnuggade ögonen.

lappen låg bredvid mig..

jag läste..
...steg 3. ... signering och validering..

jaha tänkte jag. vad är det?
bäst att läsa ordentiligt.

... öppna kuvertet märkt med en 3:a.

jaha, det gjorde jag..
det låg en liten pappersbit i kuvertet.
ja, liknande ett lakmuspapper.

... tag fram det lilla indikator-pappret.
... lägg papperet på tungan.

jag gjorde så.

... och låt pappret ligga kvar 5 minuter.

jag tog tiden med den inbyggda japanska klockan - praktiskt.
klockan ringde efter exakt 5 minuter. - käckt tänkte jag.

... tag nu fram pappret och syna det.

jag tittade noga - jo, det hade ändrat färg något.

... har pappret nu antagit en klarröd färg
... kan du använda det för att signera.

jo, men det är lite rött va?

... har det däremot en mörkblå färg
... ska du skicka med indikator-pappret
... när du returnerar .... men OBS inte signera

jo, men där är väl ändå rött - mest.. - jag signerar.

OK. jag stoppade ner allt i svarskunvertet - frankofritt -
och klistrade igen noga.. allt enligt anvisningarna..
gick ner till brevlådan och fastgjorde det..
posten fick ta det i morgon..

Nej, nu till annat.. det gällde ju lörda'-kvällens övningar..

ja, det var Huset i hålan. det skulle bli bingodisco i helgen.

Hade sett i Hobbex-katalogen att dom hade en
"förbikopplare". dessutom med piratnyckel.
ja, man skrev att det bara var en attrapp
men jag hade hört att den skulle funka.

förbikopplaren var en manick som gjorde att
hjärnans signaler kopplades förbi..
och den här grejen hade blivit mycket populär
på sista tiden...
det tjatades ständigt på tjattarna om den.

ok man fick öppna tinningen lite försiktigt
med piratnycklen och sen var det bara
att applicera. ja, enligt katalogen var det enklelt
och gjort i ett vips.

nej, det var faktiskt inte så lätt som det stod
men till slut hade jag fått den på plats.
(kanske kastar sverker den i soptunnan)
och nu kopplades signalerna till sexcentrum
förbi censurerande centra som styrde
djupare och varaktigaqre känslor.
nej, direkt från sensorerna till sexcentrum
och med omedelbar effekt.
och all ångest och alla samvetskval var som bortblåsta.
"pang på röbetan" som det stod i katalogen.

ok nu var jag redo... för lördagen..
- nej, men inte riktigt..
först måste jag inhandla ett engångsgarnityr.
"ultra whitening crayziness flash".
ja, dessa träddes försiktigt på den ordinarie
uppsättningen och var ytterst tunna men bländande vita.
men dom var bara för kvällen liksom.

Lördagen kom - och med den lörda'kvällen..
och nu var det dags för litet rajtantajtan.

jag begav mig in till hålan i en engångsbil
gjord av papper och med en konstgjord motor
som inte var nån motor egentligen. nej, det var
bara ett litet datachip som alstrade
gjova v8 motorljud till en stor bashögrtalare
som låg under den pappriga huven.
själv fick jag trampa för brinnande livet
för att hålla bilen i styrfart.
(finns att köpa på Clas Ohlson för 149:90)

Svettig klev jag in i Huset med det dyra inträdet i hand.
och sen in i baren förstås.. för uppladdning..

folk vaggade och ragglade över dansgolvet såg
jag med ena getögat.. klängande och hängande.

"ge mej en stor Big Black Shoter" sa jag så tufft jag kunde.
bartendern fumlade fram ett glas och fyllde det
med det starkaste dom hade.
"femti" sa han.
jag muttrade bara tillbaka och daskade femtilappen i disken.

ok. nu gällde det raggningen.
hobbex hade en ny grej dom kallade "raggmunkar".
det var små ballonger eller gummibollar
kanske jag ska säga
ja, man stoppade in en i munnen och bet i den.
och ett ljud fjärtade ut som lät som värsta machorösten från tv4.
"ska vi" mullrade rösten grovt och hånglande.

(ja, dom här är ju bara "engångs" men jag har kommit
på ett knep att refilla dom. kostar annars 24:95 st
på hobbex.. 10 för 199:90 - finns i 20 olika ragg-repliker)

jag vinglade ut över golvet.
och över till andra sidan.
sikten var lite skymd.. ja, oklar. Shottet hade gjort sitt.
men jag kunde fortfarande skilja feminint från annat
löst som stod i min väg.

ja, där stod dom, satt dom, och hängde dom.
de ljuva djuren. varelserna från den främmande planeten.

försökte sätta fokus på henne framför mig.
smög försiktigt in en kula i munnen. och bet.

"okej da - ska vi ta ett litet.." sa rösten

(glömde säga att jag vevat upp mungiporna strax innan.
följde med "craziness flash"-setet. ja, det var ett par..
ja, som liknar det när man vevar upp ett par sardinburkar med.
fast osynligt liksom. - tänk va dom kan uppfinna, va)

"kan vi kanske" stönade hon ointresserat på ett sexigt sätt.
hon reste sig ostadigt.

(hennes röst lät väldigt mycket tv-såpa... - tanken
slog mig.. - hon körde också med kulor - tjejkulor)

/forts.