Brev

991217

Min älskling!

Ush, vad det stormar ute.
Stormar det hos dej också?

Och i hjärtat då?
Lugnt och rofyllt?
Eller är det storm
där också?

Jag vill att du ska ha lugn.
Och att du älskar mig..

Puss

990612

Till min kärlek,
alldeles särskilda!

Vet inte om du lever eller är död.
Och jag kan inte lägga upp nån plan.
Allt har ju skett som en slump
- eller öde.
Överlämnar mig åt detta öde.

Jag är ingen praktiker (pragmatiker)
 -förnuftsmänniska.
Styrs mer än styr.
Och du, om du nu finns,
tycks också vara styrd.

För att inte bli förlamad
gör jag saker.
Saker som jag uppfattar som rätt.
-Jag vill inte göra fel-.
Och jag vill inte förhandla, kompromissa
med nån slags vanlig, förnuftig verklighet.
Min verklighet är en annan.
- Vill ödet - gör ödet -.

Sist:
En stor, varm kram
till dej som finns i mej.
Med kärlek,
som är alldeles annorlunda.